Drygt 90 procent av världens vilda växter och 75 procent av odlade grödor får hjälp av pollinatörer vid sin frösättning. (Källa Länsstyrelsen).
Men bara en procent av de svenska ängarna finns kvar idag – ängar livsviktiga för pollinatörernas överlevnad. En blommande äng utgör ett omistligt skafferi för en pollinatör medan en hårdklippt gräsmatta är en biologisk öken som inte erbjuder pollinatörer någon föda.
Läget beskrivs av bland andra Naturvårdsverket, Länsstyrelsen med flera som akut. Våra pollinatörer behöver all hjälp de kan få! En lika enkel som vällovlig insats kan därför vara att inte klippa din gräsmatta utan låta den växa och blomma. Kanske kan du begränsa klippningen till de stigar du går på och låta resten få växa? Ibland är det enkla också det rätta :)
Vilda pollinatörer
Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer blivit färre, såsom blomrika ängar och hagar. Pollinering är viktigt, det bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem.
Äng bättre än gräsmatta för klimat och biologisk mångfald
Alternativ till gräsmattor är bättre för både klimat och biologisk mångfald, skriver SLU-forskarna Maria Ignatieva och Marcus Hedblom i en artikel i Science. I dag är gräsmattsnormen stark i Europa och USA.
Varför behövs det fler blomsterängar?
I takt med att slåtterängar och naturbetesmarker minskat kraftigt i Sverige har humlor, fjärilar och ängsväxter blivit allt färre. Det vill Naturskyddsföreningen råda bot på med projektet Världens längsta blomsteräng. Källa Naturskyddsföreningen
Pollineringen är hotad
Hoten mot pollinatörerna innebär en förlust av biologisk mångfald men kan även få långsiktigt svåra följder för världens livsmedelsförsörjning, även i Sverige.
Gräsmattor blir ängar som gynnar vilda pollinatörer
En enkel åtgärd för att gynna vilda pollinatörer är att låta gräsmattor blomma. De flesta gräsmattor innehåller växter som vitklöver, höstfibbla och prästkrage som vid blomning blir en värdefull källa till nektar och pollen för fjärilar, vildbin och andra vilda pollinatörer.
Varför är ängar viktiga för biologisk mångfald?
Ängar är viktiga för biologisk mångfald av flera skäl. Ängsmarker är öppna marker som hävdas genom slåtter, vilket gör markerna magra och näringsfattiga. Det leder till att ingen enskild växtart kan ”ta över” utan många olika växter kan samexistera. Vi får då en hög biologisk mångfald som i sin tur resulterar i att många insekter hittar just sin specifika livsmiljö. Upp mot 40 olika växtarter kan leva här per kvadratmeter. Detta beror på att ängar ”störs” av slåtter och att marken blir magrare när höet transporteras bort. Ängsmark är dessutom ofta variationsrik med olika kantzoner, buskar, träd, jordtyper och fuktighetsnivåer. Detta gör att många olika arter kan trivas och överleva på ängen.
Man kan själv skapa en mindre eller större äng, alltefter intresse och förmåga. En liten äng är bättre än ingen äng eller klippt gräsmatta.
Hur skapar man en äng? Världsnaturfonden, WWF >>>
Du kan själv enkelt göra viktiga insatser för biologisk mångfald. Natursidan >>>
Så lyckas du med din blomsteräng. Naturskyddsföreningen >>>
Gör om gräsmattan till äng med bivänliga blommor. Naturskyddsföreningen >>>
